man är en stjärna om man har nummer sju. jag har nummer sju! stjärnan mika! mika stare! höhöhö, nu måste du blogga om det moa!
Egentligen vet jag inte riktigt vad jag menar, jag läste det någonstans och tyckte att det passade bra in på mig.
Men ändå, jag har alltid varit svag. Haft dåligt självförtroende och fallit för grupptryck. Jag hade likaväl kunnat få panikångest, hamnat i en djupare depression eller hamnat i... ett drogmissbruk?
Jag har alltid varit känslig och efter vad som har hänt i mitt liv (nu låter det jättedramatiskt, men det har väl hänt både bra och dåliga saker i mitt liv som har format den jag är i dag) har jag väl helt enkelt inte haft ett skydd att stå emot allting längre och helt enkelt fallit ihop och fått en ätstörning.

fågel, fisk eller mittimellan? eller kyckling?
Varför umgås du inte lika mycket med Marika och Oscar längre? Eller det kanske du gör, bara att det inte står om det i bloggen?
Du är gryyym, fortsätt kämpa!
Jag och Oscar har tyvärr glidit ifrån varandra, vi vill olika saker och till slut fanns det inte tid.

Vilka är dina favorit tv-program?
Greys!!!!! Och Desperate housewives såklart, Cougar Town, räknas Stylisterna som ett tvprogram? Tisdagar och onsdagar är mina tvdagar haha!
- Hur behandlar du ditt hår? (det är ju så långt och fint)
- Vart shoppar du helst kläder?
- Vilken är din favoritlåt?
- Hur länge hade du hållt på att gå ner i vikt innan du blev inlagd?
- Hur många kilo gick du ner?
- Hur mycket tränade du när du var som sjukast? Och vad tränade du (tex situps, jogging)
- Har du någon kontakt med den andra Moa (moaornberg.blogg.se)?
- Vad var förbjudet att äta när du var som sjukast? Vad kan du fortfarande inte äta?
- Jag försöker att inte tvätta det alltför ofta och göra inpackningar lite då och då, men jag har alltid haft tjockt hår av bra kvalite, fick min första klyvna topp någonsin innan jul!


Vem är din största inspiration?
Hur gör du när du sätter upp håret i en sån där boll på huvudet? Den blir så fin!
Vad önskar du dig mest i världen just nu?
Tycker du att BUP är bra och att du blir hjälpt? Man hör så mycket dåliga saker om dem tycker jag.
Anser du att man måste ha varit inlagd på sjukhus för att ha haft anorexi? Vilka kriterier har du "gått" efter?
Vilket BMI har du fått höra är normalt att ha?
Vad ska du göra i sommar?
Sofia Åkerman och Matilda Widmarks mamma!
* vad brukar du äta på en dag nu ungefär?
* om jag inte har fel så "fall du tillbaka" ner i anorexin nån gång och gick ner i vikt igen. Vad var det som gjorde att du fick ett bakslag?
Frukost, lunch, middag, mellis, kvällsfika, om intresset finns kan jag försöka fota en matdag?

Älskar din blogg och får så himla mycket inspiration av dig!
Kan du känna att du verkligen inte borde äta nån speciell mat och börja om med att gå ner i vikt? Isf, hur gör du att de tankarna försvinner?
Hur ser ditt "matschema" ut (om du har något)? Håller du vikten med det?
Mellis: Jag lägger ihop båda mina mellis och kallar det för fyra delar, en del kan vara t.ex.: frukt, dryck, te, kex, nötter, glass, kaka, yoghurt, nästan vad som helst!

Hur går det med din nya header? Och varför har du två just nu?
att en sån liten flicka redan kan börja mixtra med maten... blott 7 år gammal..
När planerar du att vara frisk, alltså 100% frisk? :D
Klarar du av att hålla vikten nu när du sköter måltiderna själv? :D
Hur kan du vara så himla snygg? :D
En gång i tiden sa jag att jag skulle ha börjat kämpa innan jag hade fyllt 18 år, eftersom jag inte ville gå i behandling på vuxenpsyk. Om jag fick välja skulle jag vara 100% frisk imorgon, men jag tror att det tar ett par år innan alla sår har läkt och man har lärt sig att leva med ärren.
vad ska du sattsa på i klädväg i vår/sommar:D?
Vilka festivaler ska du på?
Ska vi festa tillsammans i sommar???:D
Vitt, turkost och bruna ben! Höga shorts och transparanta linnen till min mönstrade bikini! Jävligt snygg ska jag då vara!
Om du skulle ge ditt bästa råd till någon som kämpar i livet - hur skulle det lyda?
Oj... hitta din motivation som fungerar i alla lägen! Stå ut, det kommer att bli bättre och hitta saker som får dig att orka kämpa och stå ut!
Vilken är DIN (inte sjukdomens) absoluta favoriträtt?
Hur stort ansvar har du för ditt tillfrisknande, om du förstår vad jag menar? Är det dina föräldrar som håller i spakarna eller kör du på själv?
Hur motiverad att bli frisk är du på en skala 1-10?
Ska du till Umeå Open (konstig fråga kanske eftersom du svarar först om en vecka, men jag vill veta om jag borde/borde ha spanat efter dig haha)?
Var ligger Kåbdalis och vad tusan gör man där?
Jag tänkte först plättar med grädde och hjortronsylt men kom sen på min absoluta favoriträtt: GRILLAT! Kött, melon, majs, grillad potatis, grillad tomat, grillad ananas, kan det bli bättre?

- köpte inte du en epilator? isfl tardet sjukt? är det värt pengarna?
-hur mår du?
-hur lång är du?
-vilken färg ärdin tandborste?
Jag köpte en epilator men jag stod inte ut med smärtan+att det blev kvar lite stubb. Lust att köpa den?

Vars spelar du fotboll? :)
Vars som i vilken klubb eller vars som i vart? Anderstorp IFK i alla fall, PMS FC för att vara mer precis. Vi tränar på A-torp och Tuböleskolan!
Hej Moa, hur märkte dina föräldrar att du hade en ätstörning? Blev det värre och värre eller började du bara helt sluta äta från en dag till en annan?
Det började smått och blev värre och värre, de hade väl anat något men när mina vänner hörde av sig och sa att jag inte åt insåg de väl fakta och hörde av sig till skolsköterskan/BUP.
Vad var det som gjorde att du utvecklade anorexi, var det för att du ville bli smal eller var det för att du inte mådde bra?
Jag mådde inte bra och var helt i obalans. Tyvärr tror jag att jag hade anlagen för det, att det var "meningen" att jag skulle få anorexi.

Vad är ditt nästa "del-mål" i att bli frisk?
Att äta 100% 7 dagar i veckan och kunna unna mig att äta glass och sådant utan att hålla på att kompensera allting. Och att ta tag i gruppläxorna!
Om du tänker tillbaka på de åren som du varit sjuk, skulle du vilja ändra dem så att du skulle varit frisk eller skulle du velat ha kvar dem?
Jag vill inte ta bort dem, eftersom jag anser att de var mitt "öde" och jag har träffat så sjukt många, underbara människor som jag inte för femtiotusen öre skulle släppa ur min famn! Samtidigt har jag lärt mig mycket om mig själv, och jag skulle inte ha klarat av att leva med de hemska tankarna jag tänkte om mig själv innan jag blev sjuk.
Vilken är din favoritfärg?
Rött!
Favoritfoundation?
Oj, svårt val! Eller okej, har inte så jättemycket till val, jag har bara inte så mycket erfarenhet. Jag gillar den foundationen jag har nu!

Sminkar du dig varje dag?
Så gott som varje dag, ja, mer eller mindre.
Hur lyckas du jämnt nästan komma försent till bussen? Hahahah
Hahaha, min skor tar för lång tid att knyta! Jag är en typisk tidsoptimist, går bussen 07.40 räcker det att gå 07.43, typ. Hellre löpa till bussen än så i kylan och vänta!
börjar vi inte nu? börjar vi nu? börjar viiiiiii? vaaa, har vi börjat?
Hur det har gått? Bra fråga faktiskt! Jag bestämde mig för att äta. Jag äter som jag alltid har gjort (eller de senaste två åren) och det funkar ganska bra. Jag har jävulskt mycket ångest över hur jag äter och hur jag inte rör på mig.
Jag vill jättejättegärna kunna följa någon hem efter skolan, äta middag där och bara aa okej, jag sover här, jag orkar inte fara hem. Jag längtar tills jag inte behöver planera vars jag sover på nätterna, för bland det bästa som finns är att slippa sova ensam och somna samtidigt som man har deeptalk.
Jag vill bli frisk, även om jag vänder och ändrar mig jätteofta och jag vill inte äta som jag gör samtidigt som jag vill kunna äta glass med vitchokladsås varje kväll bara för att jag älskar det.

vem är det som är här? vet inte... lina? näsström? vet inte... sannas lillasyster? mariannes dotter? vet inte, kanske det. nån lina.

Men jo, i det stora hela mår jag bättre nu, man mår inte bra av att byta umgängeskrets (personal som gick hem från sitt pass och patienter som blev in och utskrivna) var och varannan dag och att gå hand i hand med en skötare för att låna ett pussel på lekterapin. Jag har sjukt mycket tankar nu, om inte mer än för ett år sen, som ställer till det för mig, men tack vare min behandlare, gruppen, vänner, familj och fina klasskamrater så går det framåt, det gör det!


när jag hade sond såg man den inte, då såg man moa. när man kollar på bilder nu, ser man sonden, sekunden efter ser man moa.
"Den där slangen" som även kallas sond har jag haft ett flertal gånger, första gången när jag blev inlagd första gången, ca 3 månader. Jag klarade mig utan den i ungefär ett halvår, tills jag blev inlagd igen, jag fick återigen en sond insatt för att jag skulle få näring, den åkte lite ut och in där under 1½ månad. Blev utskriven, blev inlagd igen, knappt 1 månad senare. Från den 6 juli 2009 till den 22 februari 2010 sondmatades jag så gott som varje dag.
Sonden sätter man in genom näsan, upp förbi den "lilla kröken" i näsan och ner i munnen och förbi svalget och vidare till magsäcken. Jag satte nästan alltid sonden bakom örat, fasttejpad på min torra kind. Den där sonden har sitt eget lilla liv och har ett fåtal gånger glidit ut i sömnen när sammetstejpen inte suttit som den skulle, eller glidit ner lite för långt i magen, 12fingertarmen tydligen, eftersom vätskan som man drar upp för att se om den ligger rätt har varit grön. Eftersom sonden har legat och retat så många månader i det där locket till magsäcken, herregud vad heter det? Jag som kan det där på latin och allt... Jaja, det i alla fall, funkar inte riktigt som det ska, efter varje måltid kommer det som upp litegrann, för att det inte stängs ordentligt. Tror jag i alla fall, det är min personliga teori som jag alltid glömmer att dra för en läkare. Blablabla, strunt i det nu!






hjälp mig!

Om du inte redan visste det så är du hemskt underviktig, ditt hjärta tar så hemskt mycket stryk, du kanske inte bryr dig, men det kommer du göra sen! Efter att jag gick ner galet mycket "första" gången blev jag inlagd så fort jag gick ner några kilo eftersom mitt hjärta inte pallade. Jag gick ner galet mycket första gången jag blev inlagd, sen blev jag utskriven och gick upp i vikt, och därefter blev jag inlagd jättefort eftersom mitt hjärta inte pallade en till svält. Jag skulle gissa att du ligger på ett långt trappsteg, där det tar ett tag innan du går ner mer, vilket är bra, då blir det lättare att gå upp igen.
Vilket är meningen med dagvård, eller all vård överhuvudtaget, eftersom du inte kan bli frisk utan att vara normalviktig. Du kan inte ens påbörja någon längre behandling eftersom hjärnan inte fungerar som den ska innan din mens har kommit tillbaka. Tyvärr betyder äta normalt gå upp i vikt, det kan ta ett tag att komma upp i normalvikt eftersom din kropp kanske tar åt sig precis allt vilket gör att ingen viktuppgång sker. Om det blir så kommer du antagligen få näringsdrycker. De gånger jag har varit inlagd har jag haft sond, och fått sondnäring vilket har högt energiinnehåll, det är svårt att inte gå upp i vikt.
Jag tycker verkligen du ska börja dagvård, när du går upp i vikt kommer även ångesten sänkas, hur svårt det än är att föreställa sig, så är det. Be om mer info av din behandlare, vad som kommer hända med din kropp, vad dagvården innebär, vad du ska äta, vilket stöd du får osv. Kom ihåg att alla bara vill dig det bästa!
Har du mer frågor eller bara vill skriva av dig, skicka ett mail! moaasblogg@live.se
svar
Ja, jag äter våfflor. Ja, jag får mycket ångest då.
Vet inte hur duktig jag har varit på att berätta hur mitt upplägg ser ut just nu, varje vecka har jag en utmaningsmåltid, om jag klarar att äta det tre gånger får jag en liten belöning och jag får äta mjölk och flingor till frukost dagen efter. Min första utmaningsmåltid var plättar/våfflor/pannkaka. Så nu äter jag det, oftast. Senaste för 10 minuter sen åt jag pannkaka, grädde och hjortron. Jag tycker helt ärligt att det är hemskt att äta det, men helt ärligt tycker jag också att det är gott. Mitt lilla trick för att kunna äta upp grädde och sylt är att blanda ihop allt i en enda klump, jag har alltid tyckt det har varit godast så, men nu är det verkligen användbart, det smakar inte grädde och man ser inte grädde. Visst, det kanske är ett undvikande men det är så jag äter, och har alltid gjort.
Det är inte så att jag sitter och trycker våfflor bara för att, i söndags var vi hos farmor och farfar och åt "sommarvåfflor", det är tunna, spröda våfflor gjort på ett gammeldags järn och det är verkligen gott!
Jag har snart betat av hela min lista med förbjuden mat, eller, jag har snart betat av min lista med förbjuden mat som är basvaror. För man kan inte träna på att äta banan tre gånger på en vecka väl?
Hoppas du är nöjd med ditt svar, undrar du mer skicka gärna en ny kommentar eller ett mail till moaasblogg@live.se!
Läste också att en flicka var nyfiken på mina memoarer, kanske ska jag publicera dem? Vad tycker ni?