Duktig Flicka-syndromet

Jag föds den 3 oktober 1994 som mamma och pappas första barn. Jag har brunt, lockigt och tjockt hår och blå, intensiva ögon.
Jag är mormors första barnbarn och får mycket kärlek. Jag är det första barnet i mina föräldrars kompisgäng och får även där mycket uppmärksamhet.
Jag är en 52 cm lång bebis och föds in i en snäv könsroll som innebär att jag är mitt utseende, inte mina prestationer.
 
1 1/2 år gammal föds min syster Fanny. Jag pratar mycket och tar plats, men Fanny är liten och söt och får mer uppmärksamhet. Men jag anpassar mig. Jag hjälper mamma att sköta henne, försöker leks med dockor med henne och diskar ibland. För jag är duktig. Och får beröm.
 
5 år gammal uttrycker jag att "det blir jobbigt med ett tredje syskon, det är så jobbigt att ta hand om dem". Men när Filippa föds håller jag henne gärna och försöker hålla ställningarna när mina föräldrar inte har tid. 
Jag är lill-gammal och vill göra alla till lags. 
När jag börjar skolan får jag beröm, jag kan redan läsa mycket och bra och försöker vara alla till lags. Jag tycker om uppskattning i form av kramar, men pojkarna i min klass ropar högre och får därmed frökens uppmärksamhet.
 
Jag går i trean och har redan lovat mig själv att gå ner i vikt. Ta bort smöret på mackorna. Jag tränar fotboll, innebandy och rider varje vecka.
I skolan är jag duktig och för börja med nästa årskurs mattebok i förväg.
Lärarna säger att jag måste höja rösten och prata mer, men jag är en Duktig Flicka och sitter snällt på min plats och hjälper läraren att tysta de högljudda klasskamraterna.
 
Jag är tolv år och går i sjuan. Jag har börjat äta mindre för att gå ner i vikt. Jag får bröst och kroppsbehåring tidigt, vilket jag skäms över.
Jag frågar mamma snällt om jag kanske får låna hennes rakhyvel och kanske vi kan köpa en bh på stan, men jag betalar, det är klart.
Jag tystnar ännu mer i samband med minskat
matintag, men trots näringsbrist skriver jag bra på prov.
 
Vårterminen i nian. Jag har legat på barnpsyk nästan konstant i 1 1/2 år. Jag är livrädd för människor och att inte göra dem nöjda.
Trots att jag missat så mycket skola läser jag in alla betyg och kommer gott och väl in på gymnasiet. 
Under min sjukdomstid har jag varit arg, skrikit, klöst och sparkat av ångest. Men mot personal och medpatienter försöker jag alltid vara trevlig. Jag får mer beröm. För att jag får alla att känna sig omtyckta.
Har jag däremot varit "dum" skadar jag mig själv. Svälter, skär och hetstränar. 
 
18 år. Jag röker ibland, dricker för många drinkar  då och då. Jag skriker, säger nej när mamma ber om hjälp och säger sådant som inte passar sig. 
Jag sätter mig in i feminism, vänsterpolitik, klasskillnader och normer. Jag går emot och försöker bota Duktig Flicka-syndromet.
ensammatankar skrev:

Hurra <3


ensammatankars blogg: http://ensammatankar.blogg.se
DATUM: 2014-01-01 KLOCKAN: 15:15:52
My skrev:

Starkt av dig att skriva om det :)


Mys blogg: http://fromdepptopepp.blogg.se
DATUM: 2014-02-08 KLOCKAN: 10:43:32

                             FRÅGA INNAN DU LÅNAR EN BILD, JAG VILL VETA VARS MINA BILDER TAR VÄGEN.
                             SKIPPA DE ELAKA OCH PUCKADE KOMMENTARERNA, JAG ÄR INTE INTRESSERAD.
                             JAG HAR EN ALLTID PÅGÅENDE FRÅGESTUND, TITTA ÅT HÖGER OCH KLICKA DIG VIDARE.
                             ÄR DIN KOMMENTAR SNÄPPET FÖR PERSONLIG? MAILA MIG:
[email protected]


VAD HETER DU?
Kom ihåg mig?

DIN MAILADRESS (enbart moa ser den)


VAD HETER DIN BLOGG?


VARSÅGOD OCH SKRIV:

Enbartmoa. 168 cm lång. Född -94. Oktoberbarn. Hamnbo. Vård-och omsorgs elev. Äldst av fyra syskon. Fotbollsspelare. Gillar att stallhänga. Klädintresserad. Social. Läs mer här.