Okej. Igårkväll sa jag att jag hade en confession att avlägga. Här kommer min bikt: Sanningen är den att...

För er kanske det inte var någon fet nyhet, för bakom kulisserna har det pågått en hel del saker som jag inte har lagt så stor vikt vid i bloggen. Jag har tvekat, funderat, övervägt, jämfört, klurat och bråkat. Senaste två Umeå-träffarna har varit helt vilda, helt kaotiska. Jag har gråtit och skrikit och blivit halvt utdragen från BUP mottagningen. Jag har "utmanat" och sagt nej när andra säger "skrapa upp". Jag har, som vanligt, lämnat det sista på tallriken/glaset/skålen och jag har tagit för små portioner och inte hällt upp tillräckligt med mjölk i glaset. Så har det alltid varit, nästan. Jag har aldrig vågat, eller velat ta tag i det.

Igår hade mamma och pappa ett eget samtal med min behandlare och från ingenstans sa de att från och med imorgon (idag) så styr jag själv över mina måltider. Äter jag för lite tackar jag nej till behandling och äter jag som jag ska har vi samtal nästa onsdag. Jag drog hem till Marika, grät någon tår och var jävligt arg på allt och ingenting. Men jag tror att jag kom fram till rätt beslut: att börja kämpa helhjärtat. Grät lite med mamma också och vi pratade igenom det. Jag ska fan bli frisk, detta är inte det liv jag vill leva.

Jag tänkte att jag ska återkomma till detta imorgon, eller någon annan dag med lite anledningar till varför jag vill bli frisk, vad jag ska jobba med osv osv. För nu jävlar. Nu jävlar äter jag upp den sista nöten i skålen som jag annars lämnar.

!!!! låter toppppppppen!!!! lycka till ♥

Hejar på dig helhjärtat! Hoppas det går bra!

Jag älskar sådana här inlägg och jag håller alla mina tummar och tår för att det ska gå bra för dig. Kämpa på!

MOA, du förstår inte hur glad jag blir!!!

grymt moa så jäkla bra! lovar dej att du fixar detta, tänker på dej! puuuuss

du klarar det moa ! <3 <3

Du är otroligt stark, du klarar det Moa!

äntligen moa! fan vad stolt jag blir!

Jag tror verkligen att du kommer klara dig ur det här, en eller annan dag! Jag hoppas också det för att du är en så otroligt fin person, både på in och utsidan. Kram

åh. jag blir så glad. och jag pepparpepparpeppar! det var hur länge sen som helst vi såg DU KLARAR DET HÄR

You can do it, jag tror på dig! <3

Åhhh vad glad jag blir!!! Jag hejar på dig, jag tror på dig! Och alla vi LIV-tjejer vill att du ska komma tillbaka så vi kan kämpa tillsammans!!