Det är inte min dag idag, verkligen inte. Jag önskar att mina föräldrar hade lite mer vett i huvudet, så de kunde låsa in mig på mitt rum. Jag är på riktigt ett hot mot mänskligheten, det skulle inte förvåna mig om jag råkade döda någon idag. Håll er undan! Funderar på om jag ska skriva ut alla knasigheter jag har gjort idag, tror jag gör det, även om den kommer fördubblas innan jag släcker för natten.

För det första; Mamma trodde att det skulle bli kallt att gå i nylonisar, jag tog det som att jag hade fula kläder, men det sket jag i. Jag skulle ha bytt kläder. När jag klev av bussen var det knappt något kvar av dem, så jävla stora hål alltså! Vad gör jag för att lyckas? Jag failade på engelskaprovet, är så fruktansvärt onöjd. (Missnöjd, som Josefine så fint rättade mig). Jag tröstar mig med att det är VG som står i betyget, inte poängen. Blev fruktansvärt depp och tänkte sätta mig aaaaashög musik när vi hade ett hål, vad händer? Jo, datorn stänger av sig tre gånger utan anledning. Jag kommer dessutom på att jag inte har pluggat på allt inför provet. Jippie. Vad gör jag sen då? Hmm... Jag typ gissar mig fram när vi ska lära oss att ta blodtryck (jag måste vara den mest irriterande människan som alltid frågar om saker, och berättar om "hur jag hade det" och blablabla, jag tycker synd om min klass!). I bussen hem trillar jag av stolen när bussen stannar, sen får jag saltvattenspray i ögat, okej Marikas fel, men ändå! Och som vanligt skrattar jag som en åsna, högre än en åsna. Jag skulle kunna tas för en skrikande örn. Dessutom ser jag ju ut som världens tap, tapigare flicka går knappast att hitta. Jag menar; min lilla knut på tröjan har glidit fram och så såg det ut på VARENDA bild! Inte min dag idag alltså. Tur att jag "är lite brunare än alla andra" och "iallafall har fina kläder".