till mina tappra riddare med räls: kan tandköttet svälla upp när rälsen är nyinsatt? eller är det bara en känsla?

Det är skillnad på att vara motiverad och att vilja bli frisk från sin ätstörning. Just nu vill jag bli frisk, men jag är inte motiverad. Jag vill bli frisk och "få" allt som kommer med friskhet, men jag vill inte göra jobbet. Tyvärr.
Jag vill verkligen överösa er med motivationstips (även om jag får typ sämst respons på dem, men det bryr jag mig inte om!), jag vill ringa runt och maila till varenda svensk som har någon sorts erfarenhet av ätstörningar och göra bra intervjuer. Jag vill ringa Norran, Aftonbladet, DN och VK och säga "Interjuva mig! Skriv en följetång om ätstörningar". Jag vill starta en Facebook grupp som berättar om ätstörningar, som varenda svensk ska vara med i.
Men man kan inte predika om något man inte själv gör. Man måste leva som man lär.
Just nu gör jag inte det, jag glider med, gör som jag alltid har gjort, får jag ångest av något fortsätter jag inte, jag låtsas som ingenting och slutar upp. Som i helgen och förra veckan, det kändes som jag bara åt en massa onyttigt och drack en massa glögg som jag har inbillat mig innehåller litervis med socker (vilket det inte gör!!!!), kände mig fetast i världen och slutade, ska däremot äta gott under julhelgen. Vilket är nu.
I alla fall, under jullovet ska jag fortsätta som jag gör nu. Jag ska leva livet, sova halva dagar, träffa min två bästa vänner och de allra finaste klasskompisarna man kan ha, umgås med min familj och släkt, slösa bort varenda krona jag har, åka slalom och göra sånt som är kul! Och jag ska strunta i att utmana ätstörningen. Efter jul, när skola, behandling och allt som tillhör vardagen börjar om igen kommer jag åter med förnyad kraft!
Då ska jag vara sugen på livet, vara sugen på att utmana och kämpa, söka stöd hos några få utvalda människor som än inte har valts, bli motiverad som satan av de fina flickorna från LIVgruppen och faktiskt börja leva som jag lär. Först och främst leva, sen lära. Sen ska jag leva som jag lär. Om jag fortfarande vill.
fiiiiin bild från i somras. med "lisamoren" uttalet på fin.
sofie skrev:

jag har tandställning. men jag satte in uppe och nere samtidigt, så hade bara allmänt ont och hela munnen kändes uppsvullen.. inte skönt, men det går över efter någon dag :)



älskar din blogg, rolig att läsa :) <3


DATUM: 2010-12-21 KLOCKAN: 22:17:12
aww skrev:

Jag känner som du. Jag vill bli frisk, men jag orkar inte heller ta tag i det. Så jag har tänkt göra det efter nyår, då det är ett nytt år med nya chanser - om ja gorkar <3


awws blogg: http://amandawahlgren.blogg.se/
DATUM: 2010-12-21 KLOCKAN: 22:49:47
moa skrev:

jag finns alltid som stöd, det vet du!


moas blogg: http://moaornberg.blogg.se/
DATUM: 2010-12-22 KLOCKAN: 13:23:28
Anna skrev:

jag gillar att du är så engagerad moa, och att du får andra att hänga med. du motiverar andra och din klädstil är äckligt snygg, så snygg att jag brukar kolla igenom kategorin med kläder och bläddra genom allt.. du är modig, på riktigt <3


Annas blogg: http://odaskamp.blogg.se/
DATUM: 2010-12-26 KLOCKAN: 16:17:37

                             FRÅGA INNAN DU LÅNAR EN BILD, JAG VILL VETA VARS MINA BILDER TAR VÄGEN.
                             SKIPPA DE ELAKA OCH PUCKADE KOMMENTARERNA, JAG ÄR INTE INTRESSERAD.
                             JAG HAR EN ALLTID PÅGÅENDE FRÅGESTUND, TITTA ÅT HÖGER OCH KLICKA DIG VIDARE.
                             ÄR DIN KOMMENTAR SNÄPPET FÖR PERSONLIG? MAILA MIG:
[email protected]


VAD HETER DU?
Kom ihåg mig?

DIN MAILADRESS (enbart moa ser den)


VAD HETER DIN BLOGG?


VARSÅGOD OCH SKRIV:

Enbartmoa. 168 cm lång. Född -94. Oktoberbarn. Hamnbo. Vård-och omsorgs elev. Äldst av fyra syskon. Fotbollsspelare. Gillar att stallhänga. Klädintresserad. Social. Läs mer här.