Om att utmana. Hur ska man kunna bli frisk utan att utmana? Hur ska du våga äta den där pizzabiten eller feta såsen eller vad det nu är om du aldrig vågar testa? För det kommer inte komma av sig själv. Den kommer inte bara ligga där i din mage utan att du har fått kämpa lite för det. Konstigt att kämpa för att göra något man inte vill, men detgäller att se långsiktigt. NU kommer du kanske ha lite extra tankar, men vill du bli kvitt de där tankarna måste du utmana dem. Se vad de går för. Du har säkert hört det tiotusen gånger förr, jag med, jag har alltid tänkt tvärtom. Jag kan säga det här för att jag är lugn nu, på ett familjesamtal när inget blir som jag vill kommer jag skrika att jag kan själv, det kommer av sig själv, jag vill inte utmana! Men jag vet det, jag också, att det är vad som krävs.

Men vad krävs för att jag ska våga då? Jag, nu pratar jag om mig, behöver litervis med stöd. Jag måste ha bestämt mig i förväg, inte bara 10 minuter före, snarare 10 timmar. Minst. Och så behöver jag någon som säger snälla saker om det blir jobbigt, som liksom väger upp allt det onda som någon skriker i mitt huvud. Och så måste alla andra göra lika, jag kan inte sitta ensam med min portion förbjuden mat eller fara och göra något för första gången ensam, jag vill kunna tänka "alla andra gör så, alltså kan jag också". Usch vad konstigt, fram och tillbaka och upp och ner inlägg det här blev, men våga utmana! Ångesten går över, det kommer inte vara för alltid. Det kanske är lättast att börja med något litet? Antigen duttar du eller så kör du pang på, kör det svåraste först och testar, tänk om det är jätteenkelt? Det kanske bara är du som har förstorat upp det i huvudet? Gjort en höna av en fjäder.

Och vet ni? För ett år sen höll jag andan när jag gick in på Alba, godiset på väggarna åt ju upp mig, och nu, alldeles strax ska jag följa Josef och köpa chips. Jag utmanade och nu är det kolugnt att gå in där, vaddå godis som skulle flyga in i min näsa och göra mig fet? Det går ju inte!

Våga utmana, lycka till!

finaste bilden på länge på oss. haha, en seriös bild bland 100 oseriösa.

Kalorierna flyger inte genom luften! :)

Du är stark Moa, glöm aldrig det! Du är grymt söt också, tro mig!!

Jättebra skrivit !

de flesta är väl rädda(jag med)

att ta första steget och hoppa över tröskeln.

det är något som tar emot, som att gå in i en vägg hela tiden.. men det är ju det som krävs, bara att göra det utan att tänka så mycket.

vet du hur glad jag blir för dina inlägg ?

hur mycket du har förändrats

då när du låg inlagd var det inte alls för snälla ord mot dig själv.du är bra brabra :D kram

SV Haha jadå :)

Jag vet att du kan också Moa! Du är verkligen jättefin och när du har ätit upp dig kommer du också vara så mycket finare. Men det viktigaste är att man ska vara stolt över sig själv, för att gillar man inte hur man ser ut så kommer det bara plåga en men när man väll har accepterat att man är fin som man är (för att det är verkligen alla och tänk om alla såg likadana ut?) så har man igen så mycket mer. Det är inte bara jag som ser hur söt du är, du måste bara inse det själv om du nu inte redan gör det. Sen när man vågar ta stegen man aldrig trodde man skulle klara så mår man hur bra som helst att man klarade det. Och det är okej att trampa snett i stegen upp ibland, bara man kommer enda upp någon gång ♥ DU KLARAR DET HÄR OCH DU ÄR EN STOR FÖREBILD FÖR MÅNGA SOM HAR SAMMA PROBLEM SOM DIG ♥

Du är också duktig på att beskriva, tänk bara så många du har hjälpt genom att bara skriva om dina problem och hur du löser dom :) ♥