08.00 den 1 augusti stod jag inne på demensboendet Solgården, redo för 3 veckor feriepraktik. Trivdes som fisken i vattnet och insåg att vården, det är nog faktiskt något för mig! Jag torkade min första egna "nummer tvåa", retades med Anton och dansade fram i korridorerna.

Jag, Marika och Malin spenderade en vecka i London med Malins pojkvän. Den mest använda frasen under denna vecka var "excuse me, sorry". Det var verkligen en upplevelse att se Englands stolheter, trängas i tuben och virra sig fram på Londons gator. Och shoppa i sinne. Längtar tillbaka till London!

Väl tillbaka hemma spenderade jag dagarna på Solgården och kvällarna var myskvällar. Skolan körde igång och jag var taggad på psykologi A, praktik, utvecklingsstörningar och projekarbete. Vi firade Mika med dunder och brak och 2 liter glass, jag och Marika startade våran kvällsfikavecka och jag hade snygga kläder.

Fastän augusti bjöd på fantastiska upplevelser och dagar som jag inte glömmer i första taget var jag långt ifrån på topp. Inombords var det kaos, men det var skönt att döva smärtan, tankarna och ångesten med nagelfix på gamlingar och fnittrandes med mina tjejer.