dock finns det faktiskt ett tillfälle då det är okej att äta allt, verkligen allt: när jag är med marika.

Varför ska det vara så jobbigt, det där med maten? Varför kan jag inte bara acceptera? Acceptera min kropp, acceptera mig själv och acceptera vad jag äter. Acceptera att det är okej att äta glass, ostmackor, mackor som smakar trä innan middagen, en massa extra potatis och örtsalt och en kladdkaka klockan 11 på kvällen? Usch, jag är så less på mig själv...

                             FRÅGA INNAN DU LÅNAR EN BILD, JAG VILL VETA VARS MINA BILDER TAR VÄGEN.
                             SKIPPA DE ELAKA OCH PUCKADE KOMMENTARERNA, JAG ÄR INTE INTRESSERAD.
                             JAG HAR EN ALLTID PÅGÅENDE FRÅGESTUND, TITTA ÅT HÖGER OCH KLICKA DIG VIDARE.
                             ÄR DIN KOMMENTAR SNÄPPET FÖR PERSONLIG? MAILA MIG:
[email protected]


VAD HETER DU?
Kom ihåg mig?

DIN MAILADRESS (enbart moa ser den)


VAD HETER DIN BLOGG?


VARSÅGOD OCH SKRIV:

Enbartmoa. 168 cm lång. Född -94. Oktoberbarn. Hamnbo. Vård-och omsorgs elev. Äldst av fyra syskon. Fotbollsspelare. Gillar att stallhänga. Klädintresserad. Social. Läs mer här.