Jag inledde året 2009 med att ligga på toalettgolvet och träna, för att sedan sätta mig vid datorn och säga "jag är frisk". Ingen bra start på det värsta året i mitt liv. Jag blev återigen inlagd under våren, 29 dagar efter att jag hade blivit utskriven blev jag återigen inlagd och tillbringade resten av 2009 som patient på barnpsyk.

Efter 7 månader av återuppvätskning, hundratals samtal, utredningar, medicinering och viktuppgång lämnade jag avdelningen för sista gången i februari-mars-10 och blev utskriven 2 månder senare.
Jag bestämt mig för att ha ett liv värt att leva, och nog fick jag det nog, från att ha haft det sämsta året någonsin till att ha de bästa året någonsin är ett kvitto på vad jag med rena viljan kan göra.

2011. Jag ska bli frisk detta år. Jag har fram till tjugofemte maj, sen slutar jag på öppenvården i Umeå. Om 2010 var mitt bästa år hittills så ska 2011 fan bli ännu bättre!

Jag har varit sjuk i ungefär 3 år, och visst har jag tagit många, långa steg framåt men nog har jag en bit kvar att vandra nog. Jag vill inte slösa bort 3 år till på att vänta på LPT papper, åka 3 timmar tur och retur för att få behandling, dammsuga bort hår som lossnar från huvudet, klä mig i tjocka lager för att slippa frysa eller att hata mig själv. Jag vill börja leva det liv jag har att leva fullt ut, jag har redan slösat bort viktiga år i mitt liv som jag aldrig kan ta igen. Det är nu det är dags, fastän ångesten kokar enda ut i tårna måste jag kämpa. Det finns hjälp att få, och jag måste ta emot den hjälpen.
Det är slut nu, om ett år ska jag inte behöva skriva ett liknande inlägg som börjar med "Jag har varit sjuk i ungefär 4 år.." för att hitta motivationen och bevisa att jag är villig. Om ett år är jag inte den jag är idag, om ett år vill jag tycka om mig själv och ha tagit fler långa steg mot det helt fria livet.