Det är ganska så precis ett år sedan jag åt glass för första gången på ett stort antal månader. 12 månader senare är det standard. Glass, noisette och vit choklad.

På ett sätt önskar jag att jag aldrig hade börjat äta "godsaker". På ett annat sätt är jag så livrädd för att falla tillbaka och sluta äta det igen. För bland det värsta jag har gjort i hela mitt liv är ångesten, oron och rädslan för att gå upp i vikt när jag bytte ut äpplen mot pepparkakor.

Men man äter för själen, inte bara för kroppen. Och man måste unna sig. För att livet är så mycket mer än bara mat, men utan mat, och utan god mat, är livet inte så mycket att ha.