Om något skulle hända min syster något skulle jag avlida, eller klå ner de jävlarna som har gjort henne illa. Om Fanny skulle börja må psykiskt dåligt skulle jag inte lämna hennes sida, inte för en sekund. När hon har fått sitt hjärta krossat ska jag sitta och snacka skit, och när hon har krossat någon annans hjärta (vilket kommer hända, tusentals gånger, passa er pojkar!) ska jag göra high fives och säga "tjejer är unika, killar är skit".

Även om hon tar mitt smink, tömmer min garderob och gömmer det under hennes säng eller använder mina smycken utan lov och jag skriker att hon aldrig mer ska få låna mina kläder, att hon är så jobbig och smäller i hennes dörr är jag glad att jag har henne. Vad är bättre än när vi sitter ihopknövlade i en fåtölj och hon låtsas gråter tills mamma kommer upp och frågar vad vi gör? Vad är roligare än att skratta åt allt tokigt vi har gjort, hur synd det har varit om henne som har varit min lillasyster. Matat henne med choklad när hon sover, skrämt henne miljontals gånger när hon kommit ut från toan, tvingat henne att vara min slav och leka mina lekar och framförallt, varit borta en lång tid och tiden jag har varit hemme har jag bara skrikit rakt ut, jag förstår att de längtade tills jag skulle till avdelningen. Lilla systeryster, jag vet att du nördar min blogg - du är världsbäst!♥