Skulle ni se mig nu skulle ni kunna ta mig för en istapp. För så kall är jag. Iskall.

Halv nio kom mamma och väckte mig, tänkte säga att jag inte skulle med på EFS och hjälpa till att sälja lotter, men så blåste hon i mina öron och helt plötsligt var jag klarvaken! Tog en snabbdusch (vill alltid skriva "tog en snabbis i duschen") och sålde några lotter tillsammans med Emmy, större delen av lotterna köpte vi själva. Som vanligt. Och även om priserna är så usla att de knappt får komma in i det Erikssonska hemmet så är man som besatt, en lördag varje år blir man spelberoende och det är när det är basar på EFS. Vann en ryggsäck, en gossedjurshund, en ljuslykta och ett halsband, underbara vinster! Eller så inte. Men fina julklappar. Typ.

11.53 hoppade jag och Moa på bussen in till stan, vi köpte en liten julklapp, provade kläder och satt och pratade på Subway, sen fick jag äran att vara hennes kavaljer på Dansväxthusets uppvisning, så sjukt duktiga flickor och pojkar alltså! En dans var riktigt berörande, det var som om den beskrev anorexins grepp om en själv. Man är instängd och kämpar för att komma därifrån men den får alltid ett nytt grepp, när man väl är lös vill man bara tillbaka och får sig knappt därifrån igen. Jättefin!

Och vad hände sen? Jo, jag frös. Frös på Vintergatan när jag väntade på bussen, frös på busstationen, frös i bussen, fryser nu. Ska klä på mig mer.

Koftan är från Gina Tricot, klänningen är gammal som gatan och strumpisarna är från Åhlens om jag minns rätt.