Alltså jag är verkligen jätte rädd när jag går själv på kvällen, jättejätte rädd! Jag hittar på att det ska komma någon och våldta mig, att någon ska mörda mig eller bara stalka mig. Nu ikväll gick jag hem från Oscar, la musica in my ears och gick och skrämde upp mig själv, det hela slutade med att jag halv sprang sista biten hem, jag slängde igen dörren och låste samtidigt som jag var helt övertygad om att någon låg under bron/i busken/stod i fönstret och tittade/hade hängt med in. Usch vilken mes jag är. Tur att jag har supertänderna som gör att jag kan bita dem i armen/benet/annan valfri kroppsdel med mina järntänder, vilket gör att de kommer börja gråta och springa hem till mamma. Det var min plan under min färd hemåt. Och att om jag skriker kommer någon att höra, hela skehamn kan ju inte vara dött! Eller?...