Bakom den där fina halsduken, bakom de röda läpparna jag hatar, bakom sminket och ansiktet som ser ut som det aldrig har mött solen, bakom håret som ser ut som om det aldrig har träffat herr balsam och fröken kam, där gömmer sig så många hemligheter. Inte längre en dröm om att väga 35 kilo, men så mycket annat, ett helt kaos. Ibland förvånas jag över hur mycket man kan hata en människa, hur kan man mörda en annan männsika? Hur? Men på samma sätt hatar jag mig själv. Jag skulle mer än gärna ha en varningstext över varje bild där det står att jag inte ansvarar om ni skulle bli blinda eller ögonen skulle ploppa ut för att ni kollar på mig. Men vet ni vad? Säger jag att jag är fet kommer ni se mig som fet. Hjärnan funkar så, så jag skriver inte det, hur mycket jag än vill säga att jag redan vet att så är fallet, ni behöver inte påpeka det! (Okej, det har hänt en gång och då var det menat som en komplimang, men jag tog det tvärtom). Jag skäms när jag kollar in i spegeln och kan känna mig nöjd med mitt hår, min sminkning eller min outfit. När jag känner mig fin. För det enda jag kan tänka är att jag vet att jag inte är fin. Jag vet inte hur jag ska förklara, men jag vet att man inte kan hata sig själv. För att kunna älska andra måste man älska sig själv, men det är inte sant. Hur ska jag någonsin kunna vara nöjd över mig själv? Hur ska jag någonsin tycka att något jag gör är bra? Tillräckligt bra? Hur ska någon någonsin tycka om mig? Hur ska någon någonsin tänka att jag faktiskt är en riktig heting, att jag är riktigt snygg? Hur?

Jag ser ofta min kropp som ett objekt, inte någon som tillhör mig, det bara råkar gå samma väg som jag. Fördel när jag vill visa mig i bikini, nackdel när jag vill tycka om mig själv. För jag ser det som en stor, svart, fet klump.

Hur kan man tänka såhär om sig själv? Jag har en liten mobbare som sitter på axlen och påpekar varje fel jag gör, allt jag säger som är konstigt, om jag ser konsitg ut, om jag gör något konstigt, vad jag än gör är fel. Men det är ingen lärare, mobbningsgrupp eller förälder som kan ringa min mobbares föräldrar och säga att man kan inte fortsätta såhär. Det finns ingen vän i världen som kan slå ner min mobbare och lära honom en läxa. Det är jag som måste göra det. Och helt ärligt? Jag förstår inte varför, för jag har lärt mig att hålla med min mobbare. Ju fler gånger man hör det, ju lättare har man att tro det. För varför ska jag gå emot min mobbare om allt han säger är sant? Jag är inte fin, jag är inte smal och vacker, jag klär mig som en riktig fattiglapp, mitt hår ser ut som ett kråkbo och jag är allmänt konstig. Hur ska någon någonsin kunna älska mig när jag inte ens kan göra det själv? Inte en plastikkirurg i världen skulle kunna "laga" mig, för då hittar min mobbare bara nya fel.

Jag förväntar mig inte en massa kommenterar som säger motsatsen, jag vill bara berätta min sanning.

Jag är en knasboll som har varit med om mycket jobbiga saker i livet, men trots detta har jag massor av människor runt om mig som trots allt jag sagt, gjort och varit älskar mig för den jag är. Jag har härliga vänner, en underbar familj och världens bästa sambo <3

Du har också liknande människor runtom dig, ta kraft från dem, lyssna på det de säger till dig, om dig och tro på detta. Du är en helt fantastisk, underbar, smart och vacker tjej som har såå mycket att ge andra och dig själv. Du är en väldigt fin människa, både inuti och utanpå! och vi är många många som ser det!

förstår vad du menar. har också kännt så! att vad jag än gör så är jag fel, ful tjock, ser fattig ut rufsigt hår och fula kläder. men det är inte så.

för om jag tittar på dig. så ser jag inte samma sak som du. kanske är det fel på mig, men du har långt fint hår, är inte alls tjock! söt är du!en alldeles unik fin Moa. som är bra precis så. som du är nu. det gör inget om du inte tror mig. för det är bara min ärliga åsikt :) vad än din mobbare säger så vet jag vad jag tycker. och för mig är det sant. hoppas att du också lär dej att se allt det fina! men så stark som du verkar så tror jag att du kommer lyckas med att bygga upp din självkänsla! hejar på dej!

Kram

Måste vara skönt för dig att få skriva av dig! Jag förstår exakt vad du säger, och känner igen den där lilla mobbaren som sitter på axeln. Och som du sa, det är bara jag som kan slå ner den... Och jag som inte kan slåss...

Jag känner igen mig i vartenda ord och det gör mig så frustrerad att en så vacker, fin och stark tjej som du känner likadant. Det är så fel. Du borde inte tänka så. Tänk om du kunde se hur otroligt söt du är! Och dina kläder är superfina och ditt hår är ju underbart. Nu låter det som att jag bara säger det här för att säga emot att du skriver men det är verkligen inte så. Varje gång du lägger upp en bild så slår det mig hur fin du är. Verkligen. Men som sagt, jag vet precis hur det är och jag vet att alla som säger emot en lika gärna skulle kunna stå och babbla om vädret eller något helt ointressant. Så lite bryr man sig. Men jag önskar verkligen att du kunde ta åt dig och förstå att du duger precis som du är, att du inte behöver ändra det minsta för att bli omtyckt. Den enda som inte tycker om dig är nog du, skulle jag tro. Du borde ge den där mobbaren en fet jäkla käftsmäll. Och om du inte vill göra det själv så hälsa från mig, haha.

Mycket förvridet ord det, emo. folk kan tydligen inte använda det och bara hasplar ur sig det som ingenting :/

...men.. åh. jag är helt mållös.

du är skitfin, jättesööt, gör jättebra grejjer och verkar för fan vara en skitsnäll liten fantastisk människa! jag tror dina vänner är jävligt stolta över att känna just dig moa!



kram!

Lilla söta gumman! Jag vet att du har det tufft men så här bra har du aldrig uttryckt dig tidigare. Försök att lita på alla oss som du har runt dig när vi i kör säger att du är fin precis som du är, du har en insida som nästan ingen annan. Så omtänksam, så snäll och rar. Du duger, du duger, du duger... oavsett hur utsidan ser ut. Jag älskar dig i massor!

Det här är något av det starkaste jag läst. Och du beskriver till punkt och pricka det som jag känner med mig själv. är en kille i din ålder. fan va tungt det är. Men din mobbare har fel, du är vacker och bra, jag känner dig inte men gissar att du är en bra person1